HISTORIA

Förhör Stormaktstiden

På onsdag den 11/11 kommer vi ha förhör på Stormaktstiden. Förhöret kommer gå till på samma sätt som det tidigare religionsprovet, på datorn o Google Drive.

Eleverna kommer få frågor som de skall motivera sina svar på men hjälp av boken om de vill. Tänk på att det är just egna tankar och resonemang som tyngdpunkten, inte bara skriva ner massa fakta.

De sidor som ni kan lägga fokus på är:

Stormaktstiden sid, 4-5, 10-13, 18-19, 28-31, 36-39, 42-47.

Ni ni kan även titta på de filmerna, som vi sett i skolan, om respektive regent på AV-media.

MVH/

Henrik S

Vasatiden

Torsdag 16/4 är det test på Vasatiden. Som vanligt är det fokus på häftet och använd boken som stöd. Lägg även en del  fokus på att se hur samhället har förändrats mellan vikingatiden, medeltiden och Vasatiden. Fundera även på hur de olika källorna kan användas och dess trovärdighet.

(Sidor i boken 4-19, 32-39)

Vasatiden

År 1520 hade den danske kung Kristian tagit makten över unionen Sverige, Norge och Danmark. Kung Kristian bjöd in till fest på Stockholmsslott för att  fira detta och att det var fred. Kristian bjöd in många svenska adelsmän och biskopar till festen. Flera av svenskarna var tidigare fiender till kung Kristian. Festen varade i tre dagar.

På den tredje dagen låstes portarna och alla de svenskar som var på festen fängslades och fördes till Stortorget. På Stortorget avrättades alla genom halshuggning. Nästan 100 personer avrättades denna dagen. Denna händelse har fått namnet Stockholms blodbad.

Många svenskar ville att Sverige skulle ha en egen kung och inte vara med i unionen. Många av de mäktiga svenska adelsmän o biskopar avrättades under Stockholms blodbad. Kung Kristian ville ta hämnd på dem och även se till att Sverige inte skulle göra uppror mot honom.

Efter blodbadet var det många svenskar som var arga. En av dessa var adelsmannen Gustav Eriksson Vasa, vars pappa hade blivit avrättad i blodbadet. Kung Kristian var ute efter Gustav Vasa och Gustav sökte hjälp i Dalarna för att störta Kung Kristian och danskarna.

Gustav höll ett tal i Mora. Först trodde inte dalkarlarna på det Gustav berättade om blodbadet i Stockholm. Då valde Gustav att bege sig till Norge för att inte bli fångad av danskarna. Men dalkarlarna ångrade sig och kom ikapp Gustav i Sälen ( detta var grunden till dagens Vasalopp).

Med en bondearmé och legosoldater, som Gustav betalade med lånade  pengar från handelsstaden Lûbeck, drev Gustav ut danskarna. Lûbeck ville hjälpa till då de tyckte att danskarna hindrade deras handel.

1523 valdes Gustav Vasa till kung och unionen med Danmark var slut. Gustav var kung mellan 1523 och 1560. Därefter blev hans söner och även sonson kung. Släkten namn var Vasa, Därför kallas denna tid Vasatiden, 1520-1611.

Gustav Vasa gjorde Sverige till ett arvrike. Detta betyder att kunges äldste son tar över kronan. Tidigare under medeltiden valdes kungen av adelsmännen.

Sverige var nu ett fattigt land inte minst pga kriget mot Danmark. Lübeck ville ha tillbaka de pengar de lånade ut under kriget. Gustav Vasa skulle komma över kyrkans rikedomar med hjälp av reformationen.

Reformation betyder omforma och det var kyrkan som omformades på många ställen i Europa. Förändringen drogs igång av den tyske munken Martin Luther. Han menade att biskoparna och påven misskötte sig och levde lyxliv och slösade på kyrkans pengar.

M Luther protesterade mot påven o kyrkan och skrev vad han ville ändra på. Här är några saker han tyckte:

Den egna tron och Gud är viktigare än påven i Rom.

Översätt bibeln till vanligt språk så att alla kan läsa den.

Präster skall prata i kyrkan så att alla förstår, inte på latin.

Präster skall få gifta sig.

Reformationen spred sig snabbt i Europa med hjälp av tryckta böcker. Många kungar höll med M Luther så även Gustav Vasa. De bröt med påven i Rom och gjorde sig själv till chefer över kyrkan. 1527 tog Gustav makten över den svenska kyrkan med hjälp av prästen Olaus Perti. Den nya kyrkan som protesterade kallas för den protestantiska medens den gamla kyrkan med påven i Rom kallas för den katolska.

Gustav kunde nu ta kyrkans silver, guld, gårdar, mark för att betala tillbaka Lübeck samt få ordning på sitt land. Men mycket behöll Gustav för sig själv.

Gustav lät översätta bibeln till svenska. Detta gjorde prästen Olaus Petri. I och med att boktryckarkonsten slog igenom under denna tid kunde det “skrivna ordet” spridas mycket snabbare i landet. Gustav förstod att den som kontrollerade boktryckerierna kontrollerade en hel del makt. Gustav kunde få ut sin åsikter till folket på smidigt sätt. Gustav stängde ner boktryckerier som skrev illa om honom. Den översatta svenska bibeln hjälpte till att se till att den skrivna svenskan skrevs lika i hela landet.

Gustav Vasa ordnade upp Sverige och hur landet organiserades och styrdes. Han styrde landet hårt och ville kontrollera vad som hände och vad som skulle hända. Till hjälp hade han präster, brev, fogdar och skrivare.

Prästerna läste upp nyheter från kungen under sina gudstjänster.

Gustav skrev många brev till fogdar, bönder mm för att se till att de gjorde sitt jobb.

Fogdar och skrivare såg till att alla i landet betalade rätt skatt, allt detta skrevsner i så kallade jordeböcker. Skatten kunde vara allt från pengar till smör, säd eller extra dagsverke (jobba) hos fogden.

Det sägs att Gustav Vasa kontrollräknade alla jordeböcker.

Gustav Vasa styrde som sagt hårt och alla var inte nöjda med honom som kung. Ett av de största upproret mot Gustav vad Dackeupproret. Det startade på grund av att många bönder blev sura då Gustav Vasa tog kyrkans rikedomar, mycket som bönderna själva hade givit i gåva till kyrkan. Många av kungens fogdar uppförde sig också illa mot bönderna.

Upproret höll på mellan 1542-43 och det var bonden Nils Dacke som var ledare. Flera tusen bönder från Småland, Öland, Öster- o Västergötland var med i upproret.  I början gick det dåligt för Gustav Vasas soldater då soldaterna inte var vana att slåss i skogarna. Tillslut gick det bättre för kungens soldater och Nils Dacke sköts ihjäl under en strid. Upproret slogs ner och Dackes huvud höggs av och sattes på en påle i Kalmar som avskräckande exempel.

Gustav Vasa dog år 1560. Gustav hade inför arvsrike så då blev hans äldsta son Erik kung (Erik XIV). Erik hade blivit uppfostrad att vara ädel och kunglig. Erik gifte sig med Karin Månsdotter, en flicka som varken var adlig eller kunglig. Detta irriterade hans bröder och adeln.

När Erik var kung krigade Sverige mot Danmark i det sk Sjuårskriget, det kostade mycket och slutade oavgjort. Erik erövrade Estland under ett annat krig så det blev en del av Sverige.

Erik var dock inte helt frisk och han blev mer förvirrad och misstänksam mot folk. Han dödade tex några adelsmän som han trodde var emot honom. Tillslut så störtades Erik av sin lillebror Johan. Erik slängdes i fängelse där han senare dog, det sägs han blev förgiftad av ärtsoppa från sin bror.

När Johan (Johan III) var kung byggdes många slott och borgar. De skulle bli modernare och skydda mot nya vapen. Detta var dyrt. Sverige hamnade också i krig mot Ryssland i över 20 år. Kriget handlade om vem som skulle ha kontrollen av Estland och de många hamnar där. Då kunde man ta ut tullar(betalning). Detta krig var mycket grymt. Kriget var mycket dyrt även om Sverige vann.

När Johan dog blev hans son Sigismund kung i Sverige. Han var redan kung i Polen i och med att hans mamma var polska. Sigismund var katolik och detta gillade inte hans farbror Karl(son till Gustav Vasa). Karl ville själv bli kung i Sverige. Det blev inbördeskrig i Sverige som Karl(Karl IX) tillslut vann. En del adelsmän hade stött Sigismund under kriget. Karl ordnade en rättegång mot dessa och fem adelsmän dömdes till döden. Detta kallades för Linköpings blodbad. 1611 dog Karl och hans son Gustav Adolf blev kung. Denna tid som kommer efter kallas för Stormaktstiden/Östersjöriket.

Kungar och drottningar var ofta tvungna att hålla gästabud (fina middagar) för adelsfolk och fina utländska gäster. Detta för att kungarna måste hålla sig väl med mycket adelsfolk för att kungarna inte skulle få adeln mot sig.

Källor

Finns olika källor som gör att vi vet hur det var på Vasatiden som tex texter o berättelse. Detta är några exempel.

Jordeböcker: Böcker som fogdarna skrev upp namnen på alla bönder och vad och hur mycket det betalade i skatt. Här får man en bra bild av hur skatterna ordnades, vilka som bodde i olika områden och vad de betalade i skatt.

Krönikor: Berättelser om kungar och deras tid och hur de var och regerade. Gustav Vasa bestämde mycket själv vad det skulle stå. En hel del kan stämma i en krönika, dock skall man vara lite kritisk då kungar kunde ändra lite som de ville.

Gustavs brev: Gustav skrev många brev till sina barn men även till fogdar. Här kan man få information om olika händelser men även hur Gustav Vasa var som person.

Domböcker: I dessa skrevs det ner vilka straff de dömda fick. Här skrevs även vilket brott det var och hur det gick till. I Domböcker kan man få reda på hur rättsystemet såg ut, olika straff och hur olika människor hade det.

Reseberättelser: Många utlänningar skrev reseberättelser när de var på besök i Sverige. Här får man reda på hur många levde och hur olika människor hade det.

Skyddsbrev: Brev som tex finländare fick för att jobba i Sverige, som tex svedjebonde, för att visa att denne är en god kristen och inte en brottsling.

Sägner: Är muntliga berättelser om en händelse som berättas mellan människor. Här berättas det om händelse o personer. Dock så kan mycket av det som hänt förändras med tiden.

Målningar: Många kungligheter och adel målades av. På dessa målningar ser man hur de gick klädda och såg ut. Mycket stämmer på målningarna även om vissa saker kan förändras till det bättre.

Lägg fokus på häften och använd boken som stöd. Fundera även på hur samhället har förändras under perioderna vikingatiden, medeltiden o Vasatiden.  Tänk även igenom hur trovärdiga de olika källorna kan vara, varför har de olika trovärdighet.

Test

MEDELTIDEN

Torsdag den 11/9 kommer vi att ha ett skriftligt test på arbetsområdet medeltiden. Inför testet ska alla elever läsa på följande sidor i medeltidsboken.

S.4-7, 25, 44-45. 

Sedan får varje elev själv välja ett område att läsa på om. Dessa områden och sidanvisningar finns här nedanför. Till varje område finns även lite stödord som påminner om vad området handlar om och då även vad som är viktigt på de tillhörande sidorna. Till alla områden är det viktigt att själv fundera kring varför saker och ting är som det är på medeltiden. Det är också viktigt att fundera över vad det finns för likheter och skillnader med hur det är i Sverige idag. 

KYRKAN s.9, 16, 17, 20, 21, 22, 23 (7 sidor)

•        Chef = påven i Rom
•         Makt – vad kyrkan hade för makt, hur den visade sig
•         Sockenkyrka
•         Präster
•         Tionde
•         Kloster – vilka som bodde där, vad de gjorde
•         Kungen och kyrkans samarbete
•         Heliga Birgitta – vem var hon 

LIVET PÅ LANDET s. 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 (8 sidor)

•          Bönder – hur de bodde och vad de gjorde
•          Trälar – vad de gjorde och när det förbjöds
•         Barn – hur var det att vara barn på medeltiden, vad de gjorde
•         Tegar
•         Mat
•         Fogde
•         Skatt

LIVET I STADEN & BORGEN s.26, 27, 28, 29, 32, 33 (6 sidor)

• Borgare – vilka de var (köpmän, hantverkare)
• Borgmästare
• Skrå  
• Var låg städerna?
• Hansan – mäktig handelsklubb i Östersjön
• Frälse                    
• Riddare

KUNGAR & DROTTNINGAR s.36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43 (7 sidor)

•  Birger Jarl, Kung Valdemar, Kung Magnus Ladulås, kung Birger, Kung Magnus Eriksson
•  Hur kungarna styrde landet - krävde skatt, byggde borgar, skaffade sig krigare, styrde med lagar m.m.
•  Lagar - Edsöreslagarna, Magnus Erikssons landslag
•  Drottning Margareta- Varför blir hon drottning?, Kalmarunionen 

Medeltiden, ca år 1100-1520

Ni skall veta:

hur folket handlade och handelssystemet såg ut under medeltiden och dess betydelse.

hur Sverige växer fram.

vilka det fyra stånden är, Adel präster, borgare och bönder.

om olika händelser och personer från denna tid.

hur olika källor kan användas för att få reda på hur det var på medeltiden.

hur människorna levde under medeltiden och vilka andra kulturer de träffade.

Test Medeltiden: Vi kommer ha ett test på medeltiden torsdag den 11/9. Då är det dessa punkter ni ska kunna. Jag återkommer med mer information kring detta nästa vecka.

Förhör på Vikingatiden: 

Onsdag 9/10-13. Förhöret kommer vara ett väldigt grundligt förhör på det vi har diskuterat och läst mest om dessa veckor(se nedan*). Eleverna har fått ut ett häfte där det är en sammanställning av de sidorna vi har förhöret på. Lägg tyngdpunkten på häftet och ha boken som ett stöd. 

Sidorna är: 4-13, 18-21, 28-33, 38-46.

Vikingatiden år 800-1100.

*Ni skall veta (först arbetsområdet i åk4):

vart vikingarna reste och hur det gick till, samt dessa resors betydelse.

hur de nordiska länderna bildades från början.

kristendomens införande i Norden och hur det påverkade Norden.

hur olika fynd och källor kan användas för att få reda på hur det var på Vikinga-tiden. Hur de levde, barn kvinnor och män, och vilka andra kulturer de träffade.

Har lyckats hitta några sidor(inte alla) från vår historiebok som blir upplästa. Kan vara bra för de som vill lyssna igenom inför det framtida förhöret(inget datum bestämt än). Håll till godo!