SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursmål:

Samhällskunskap, Ekonomi

Du skall ha kunskap om:

-olika begrepp som inkomst, arbete, utgifter, moms, skatt, konsumerar mm.

- hur pengarna “vandrar” runt i samhället.

- vad en budget är.

- levnadstandad  för olika  grupper

-kunna diskutera och komma med egna tankar och idéer angående ekonomi.

Kursmål Demokrati, Diktatur och Mänskliga rättigheter

Du skall veta:
-Grunderna i Demokrati och Diktatur
-Vad de mänskliga rättigheterna innebär o några exempel.
-Hur Sverige styr utifrån kommuner, riksdag o regering.
-Olika partier i Sverige.
- Kunna jämföra diktatur och demokrati,
-Kunna komma med egna tankar och åsikter om det berörda ämnet.


Läs på nedan inför förhör v9. Lägg fokus på detta nedan och använd boken som stöd. Boken, sid 10-21, 28-29, 32-41.

Demokrati, Diktatur o Mänskliga rättigheter

Demokrati

Demokrati betyder folkstyre och ordet kommer från Grekland.

För att ett samhälle/land skall få kalla sig demokrati så krävs vissa krav.

Fria val: I en demokrati genomförs det fria val. Detta betyder att alla som har uppnått 18 år har rösträtt och får rösta som det vill och på vilket parti de vill skall vara med o styra landet. I en demokrati är det förbjudet att hota/skrämma någon att inte rösta som den personen vill.

Majoriteten bestämmer: Det förslag/parti som får flest röster vinner alltid vid omröstningar, majoriteten vinner(majoritet-principen).Motsatsen till majoritet är minoritet. Majoritetsprincipen betyder att den sidan som får mest röster vinner omröstningen.

Allas lika värde: I en demokrati är alla människor lika värda. Alla skall respektera varandra och ingen får hota, mobba eller förfölja någon.

Sveriges 4 Grundlagar är landets viktigaste bestämmelser. De finns för att skydda demokratin Sverige.

De är följande:

Regeringsformen.

Successionsordningen.

Tryckhetsförordningen.

Yttrandefrihetsgrundlagen.

Grundlagarna handlar om vem som ska styra Sverige,

om demokratin, vem som ska bli kung eller drottning,

yttrandefriheten och tryckfriheten

och andra friheter och rättigheter som tex mötesfrihet, religionsfrihet o föreningsfrihet.

I en demokrati skall man alltid följa de mänskliga rättigheterna.

Det finns olika sätt av demokrati bla indirekta demokrati och direkta demokrati.

När det är indirekta demokrati röstar vi på någon person eller parti. Då ger vi ett parti/person vårt förtroende att föra vår talan i olika frågor. Indirekta demokrati är det tex i riksval o val av elevrådsrepresentant.

Direkta demokrati brukar användas vid beslut i mindre grupper. Ex på direkt demokrati är när ni röstar med handuppräckning i klassen eller någon idrottsförening. När det gäller stora beslut i något land kan det bli folkomröstning. Detta är direkt demokrati när hela folket får bestämma vad de vill rösta på. Ex på vad Sverige har haft folkomröstning om är Kärnkraften o medlemskap i EU.

Diktatur

Länder där det bara är en person, ett parti eller en liten grupp som bestämmer allt kallas  för diktatur. Den personen som leder en diktatur kallas för diktator. I en diktatur är det ofta orättvis för folket som lever där. Folket är fattigt och kan inte påverka hur landet styrs. Diktatorn och dennes medhjälpare lever ofta i lyx och har all makt, ofta med hjälp av militär.

I en diktatur finns inga fria val. Valfusk och hot kan förekomma i en diktatur.

Med Censur och åsiktsförtryck styr diktatorn sitt land. Folket får inte säga eller tycka vad som helst. Censuren ser till att ingen kritik riktas mot diktatorn via bla massmedia. De som leder diktaturen “tar bort” sådan som kan hota diktaturen.

Diktatorn har ofta en stark militär bakom sig som skyddar diktatorn och håller befolkningen i ett skräckvälde med våld o hot.

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna skall gälla för alla människor på jorden.

. De tre stora rättigheterna är:

Alla har rätt till liv.

Alla har rätt till frihet.

Alla har rätt till säkerhet och hälsa.

FN  har även gjort en lång lista med mänskliga rättigheter som beskriver mer i detalj vad de innebär. Ex på några är:

§Alla har rätt att påverka hur landet där man bor styrs.

§Ingen skall behöva svälta, frysa eller bo på gatan.

§Alla barn har rätt att gå i skolan gratis.

Diskriminering:

När folk blir orättvis behandlade på något sätt så kallas det för diskriminering. Det kan vara på grund av hudfärg, ålder, religion, kön, funktionshinder, orättvis lön,  mm. I Sverige finns lagar som förbjuder diskriminering.

Politik och partier

Ett politisk parti är en slags förening. Här samlas folk som har samma åsikter och har samma syn på hur samhället skall se ut.

Partierna ger ut partiprogram där det står vad partiet tycker. De som jobbar med politik och är aktiva inom något parti kallas för politiker.

Val sker vart fjärde år i Sverige. De som går och röstar på det parti man tycker passar bäst kallas för väljare. Väljaren röstar bakom en skärm för att väljaren har rätt att inte behöva säga vad denne röstar på, det är sk hemligt val. De som inte röstar brukar kalls för soffliggare.

I valet röstar väljarna på vilka de vill ha i riksdagen, landstinget och kommunen. Riksdagen bestämmer över landet och kommun och landsting styr över lokalsamhället.

Partierna i Sverige brukas delas in i två sidor, eller två block. Dessa två block är vänster och höger. Vänstern och högern har olika grundläggande åsikter o tankar om hur samhället skall styras och fungera.

Vänstern anser att alla i samhället skall hjälpa varandra så mycket som möjligt, solidaritet. Denna hjälp och stöd skall komma bla från skatten. Ett solidariskt samhälle leder till rättvisa och ett tryggare liv menar vänster-blocket.

Så styrs Sverige

Kommunen

För att Sverige skall kunna styras ordentligt så delar politikerna upp landet mellan sig. Sverige är uppdelat i 290 kommuner där kommunpolitikerna bestämmer över lokalsamhället i kommunen. Tanken är att invånarna i landet kan påverka sitt eget näromnråde.

De politiker som jobbar i kommunen kallas för kommunfullmäktige.

Kommunens viktigaste uppgifter har sedan länge varit skolan och att hjälpa samhällets svaga.

Kommunens uppgifter är:

Socialtjänst: Hjälpa folk som har det svårt.

Skola: Grundskola till alla barn.

Fritid o kultur: Bibliotek, sport/simhall, ridhus o fritidsgårdar mm.

Miljö o hälsa:.Rent dricksvatten, sopphämtning mm.

Gator o trafik: Skottar snö, asfalterar, sätter upp skyltar mm

Skydd mot olyckor: Brandkåren.

Kommunerna är indelade i 16 landsting. Landstinget beslutar över saker som är för stort för kommunen som tex sjukvården.

Riksdagen

Riksdagen tar hand om frågor som rör hela landet. De sitter 349 politiker i riksdagen. För att ett parti skall ta sig in i riksdagen så måste partiet ha minst 4% av rösterna i riksdagsvalet.

Riksdagen beslutar bland annat om nya lagar detta kallas lagstiftning. I riksdagen sitter många partier representerade.

Andra uppgifter som riksdagen har(statliga uppgifter) är:

Polisen

Fölrsvaret

Flygplatser, järnvägar o motorvägar

Fängelser

Mottagandet av flyktingar

Regeringen

De partier som har majoritet i riksdagen bildar regering. De har i uppdrag att styra landet. Då har de störst chans att vinna omröstningar och genomföra sina förslag om de har majoritet. Statsministern leder regeringen och det brukar vara partiledaren för det största partiet som blir statsminister.

I regeringen finns det olika ministrar som är ansvariga för olika områden. Exempel på ministrar är:

Socialminister: Har hand om vård och omsorg.

Finansminister: Har hand om landets ekonomi.

Justitieminister: Ansvar för polis, domstolar o fängelser.

Utbildningsminister: Har hand om utbildning och skola.

Försvarsministern: Ansvarig för landets militära-säkerhet och militära-försvar.

Miljöminister: Har hand om det som har med landets miljö att göra.

När regeringen lägger fram ett förslag till riksdagen kallas det för Proposition.

När riksdagen lämnar förslag till regeringen kallas det för Motion.

När förslagen är undersökta så röstar riksdagen för eller emot förslaget.

Kungen i Sverige har inte något med hur landet styrs nu för tiden. Kungen är  vår Stadschef och har i uppgift att representera Sverige på olika sätt.

Att tänka efter och fundera över:

Fundera  på hur det skulle vara att bo i en diktatur?

Likheter och skillnader på demokrati o diktatur. Bra och dåligt med diktatur och demokrati. Skulle det finnas något bra diktator tror du?

Följer Sverige alla mänskliga rättigheter tror du?

Bra och dåligt med att ha många partier i Sverige?

Hur skulle du göra om du vill påverka saker i skolan eller något i ditt närområde där du bor?

Kursmål Rättssamhället

Du skall veta om:

- rättsliga strukturer  i samhället.

-varför det finns lagar och regler.

- veta hur en domstol är uppbyggd.

-veta om olika former av straff när någon bryter mot lagen, gamla som unga.

-kunna diskutera och komma med egna tankar angående lag o straff.

Rättssamhället

Lagar o regler

Lagarna är samhällets viktigaste regler. De gäller överallt och för alla människor. Lagarna finns för att samhället skall fungera och vara tryggt. Lagar bestäms av våra politiker i riksdagen.

Det finns över 1000 lagar i Sverige. Alla lagar är samlade i Lagboken.

Jurister experter på lagar o lagstiftning.

Regler är saker som gäller på olika platser tex skolan, hemmet mm. Regler får aldrig bryta mot lagen.

Vissa regler/ lagar grundas utifrån människans moral(sin inre regel). Andra regler/lagar är utifrån vanor o kultur och andra regler/lagar finns av praktiska/säkerhets skäl, praktiska regler.

Stjäl man något från en kompis så bryter man mot en moralisk regel. Man får dåligt samvete efteråt.

I vissa länder går man in med skorna i husen, det gör vi inte här. Gör någon det hos dig så bryter denne mot sådant som är en vana. En kulturell regler är att vi äter julskinka till jul.

En praktisk/säkerhets regel är tex att det bara får åka en person i vattenrutschbanan i badhuset eller att det är högertrafik. Det är lag på att vi måste köra på höger sida av vägen.

Polis och Domstol

När någon bryter mot lagen så kan den personen bli gripen av polisen, ställd inför domstol och straffad.

Polisen ser till att lagarna följs och domstolen ser till att rättvisa skipas när ett brott har begåtts.

För att förhindra brott så patrullerar och spanar polisen i samhället. Polisen informerar även om hur vi kan skydda oss mot brottslighet och på så sätt förhindras brott.

När någon bryter mot lagen så kan polisen gripa personen och sätta denne i häktet. Den misstänkte sitter i häktet tills denne blir dömd för brottet.

Är någon misstänkt för något brott så blir det en rättegång i domstolen.

Domaren leder rättegången. Domaren bestämmer om den misstänkte är skyldig eller ej. Domare bestämmer också vilket straff som den dömde personen skall få.

Åklagaren försöker med sitt åtal bevisa att den misstänkte är skyldig.

Försvararen (Advokaten) skall hjälpa den misstänkte så denne får en rättvis rättegång. Advokaten försöker få så milt straff som möjligt eller försöker advokaten få den misstänkte friad från brott.

Ett Vittnen är någon som vet något om händelsen. Vittnen kan bli kallade till rättegången och berätta vad den vet.

Nämndemän hjälper domaren i målet och Åhörare är folk som sitter och följer rättegången.

Brott och straff

Den som blir dömd för ett brott blir straffad. Straffen finns för att skydda samhället från farliga personer, men också för att avskräcka för att göra brott igen. Numera så skall det i alla straff ingå vård(Kriminalvård), så att den dömde kan bli en hederlig person. De straff som kan delas ut i Sverige är:

Böter: Den dömde får betala pengar till samhället.

Fängelse: Den dömde blir inlåst i ett fängelse. Strängaste straffet i Sverige är Livstids fängelse.

Skyddstillsyn: Den dömde får leva utanför fängelset men måste ha kontakt med en övervakare. Övervakaren hjälper den dömde att börja leva ett hederligt liv.

Samhällstjänst: Den dömde får utföra något jobb i samhället utan att få lön.

En person blir straffmyndig vid 15 års ålder. Är någon under 15 år så kan denne inte åtalas i domstol. Istället så får socialtjänsten ta hand om barn/ungdomar under 15 år.

Ungdomar mellan 15-21 år brukar inte heller få lika hårda straff som vuxna brottslingar. Även här kommer socialtjänsten in och hjälper till med samtal, råd o aktiviteter.

Vanliga brott bland ungdomar:

Snatteri.

Bilstöld.

Köra utan körkort.

Skadegörelse.

Misshandel

Narkotikabrott.